Terrorister från Liden på Arlanda



Läs Lidenbon Maria Modins upplevelser i samband med en flygresa Arlanda-Midlanda i det moderna säkerhetstänkande Sverige. Maria dristade sig att på egen hand resa med sin sex månader gamla son Liam, en barnvagn, en bilbarnstol, en stor vandringsryggsäck, ett mindre bagage och ett handbagage.

Nya säkerhetsbestämmelser har nyligen trätt ikraft varför vätskor av alla de slag har blivit potentiella sprängmedel.
Med barnvälling i för stor förpackning blir det numer tvärstopp. En nappflaska med äppeldryck som rymmer 1,2 dl, men är fylld med godkända 1 dl, är för mycket. Trots att sonen demonstrativt får dricka av ”bombvätskan” så är det stopp vid incheckningen.

Resan kryddad med slöa, nonchalanta och likgiltiga flygplatsanställda
gjorde helhetsupplevelsen till ett minne för livet.

 

Sensmoral: res ensam, utan bagage och nappflaska.

 

 
Längst ner på sidan kan du läsa hennes insändare till tidningarna
 
Dagbladet i Sundsvall har skrivit om detta [ läs ]
Expressen har oxå tagit upp detta 17/11 [läs]

 
Här kommer ytterligare en berättelse hur det kan vara

TILLTVÅLAD ?


Jag skulle upp på en kurs i Hemavan med FRO, en kurs som leder till att jag på bästa sätt ska kunna verka i Hemvärnsstab. Den 6 november tar jag tunnelbanan till stan, knallar över till Arlanda EXPRESS som efter halva resan bara döööööööör o stannar. En begåvad röst säger att det är "något tekniskt fel"  LÄGG AV !! Det hade jag oxo gissat. Där sitter jag och kan inget annat, ringer min trevliga resebyrå som ger glada tillrop men tyvärr meddelar att det bara går ett plan per dag. Nu meddelas att det är strömlöst.......... det förklarar fenomenet att det är mörkt i vagnen och att tåget inte rör sig. Fast efter 30 min kom elen åter och 0840 kom jag till terminal 2. Kutade som en djävla dåre och hinner precis. När jag står o flämtar säger människan i Skyways incheckning att "du kom så sent så du får bära ner väskan själv men jag taggar den"

Ner för trappen till säkerhetskontrollen där dom ställer de vanliga frågorna men givetvis ska min stora väska röntgas. Den innehåller uniformspersedlar och diverse otäcka saker som morakniv och nagelsax....... och Clearasil shampoo samt Nivea duschkräm. Alldeles utanför står det FINAL CALL och det lilla flygplanet står bara meter från där jag fastnat. Försöker förklara ....... och be den ilskna kvinnan ställa väskan vid planet. Inget funkar, dom säger att jag får boka om. Jag går med på att slänga det som är vasst även om jag lagt det i resväskan och inte handbagaget.

Nu börjar jag bli galen när människan på fullaste allvar stoppar mig om jag inte slänger shampoot .......... behållaren är för stor. Det hjälpte inte att jag erbjöd mig trycka ut lite shampoo i soporna.  Nu såg jag att det var tomt vid gaten så jag lämnade allt. Fick med mig tandkrämen, tandborste och en engångshyvel. Hon hittade en ny förpackning av ICAs raklödder som gjorde henne än mer nöjd. Att kunna djävlas och se att jag kastar tre nya förpackningar i soporna fast jag lagt dom i resväskan.

Hann precis med planet och efter mellanlanding i Vilhemmina och Storuman landade vi 2 timmar och 4o min senare i Hemavan. Efter ett par dagar kom jag ner till ICA Fjällboden och kunde köpa på mig nya terrorverktyg. Hemresan klarade jag bra för då polleterade jag allt bagage. Såg dock avundsjukt på en tant som gick igenom säkerhetkontrollen med en banan. På resan hem funderade jag på om man kan smuggla Shampoo i bananer eller tejpat på kroppen ?

/Micke

 

 

 

Mias insändare

Det är den 8 november och jag är på väg hem från Stockholm tillsammans med min sex månader gamla son. Med tanke på bekvämlighet och restid valde vi att flyga med SAS denna gång.  När jag kommer till Arlanda och fått hjälp av en tjej att få ut min biljett frågar hon mig om jag har något ”opassande” i handbagaget såsom flytande vätskor, hudkräm eller läppglans? ”Nej, eller jag vet inte” svarar jag som hört om de nya säkerhetsreglerna. ”Jag har en tetraförpackning som innehåller 200ml välling som jag måste ge min son när han blir hungrig”. Hon upprepar mängden 200 ml och säger sedan ”Tyvärr, det går inte. Det måste du checka in.” Jag motsätter mig detta men personal-tjejen är dock benhård och vidhåller att jag inte får ta med mig vällingen då den överstiger 1 dl och att det finns saker att köpa innanför säkerhetskontrollen. Jag frågar om hon kan garantera att de har barnmat från sex månader på Pressbyrån, vilket hon inte kan. Hon svarar mig slutligen snäsigt att ”Valet är ditt, du kommer ändå att få lämna ifrån dig den i säkerhetskontrollen”.
 

Jag bestämmer mig för att försöka prata med någon annan. Personal cirkulerar i avgångshallen som verkar vara där för att informera om de nya reglerna. Jag går för att prata med en av dem innan jag går igenom säkerhetskontrollen. Jag möts av en tjej som snart talar om för mig att välling klassas som barnmat och inte är några som helst problem att ha med. En otrolig lättnad kommer över mig samtidigt som jag blir ännu mer irriterad över att all personal inte tycks veta vad de pratar om. Jag kommer då på att jag även har en liten nappflaska med 1 dl dryck till lillen i väskan. Jag plockar fram den och förklarar innehållet. Hon tittar på den med rynkade ögonbryn och säger: ”Nu är det så att det är storleken på förpackningen som ska vara 1 dl och den där flaskan är väl större?” Jag svarar att flaskan rymmer 120 ml men bara innehåller 1 dl vätska. Hon råder mig till att hälla ut den. Demonstrativt ger jag min son av drycken och frågar om hon verkligen tror att jag skulle ge honom bombvätska?  Hon fnittrar till svar och säger ”Nej, det har du ju rätt i”.
 

Uppgiven och förvirrad går jag då till säkerhetskontrollen. DE måste ju ändå veta vad som är tillåtet och inte. Där tar jag en plastback och lägger i vällingen, en tom nappflaska, flaskan med äppeldrycken och en burk katrinplommonpuré. Damen vid bandet säger över axeln till en annan att här kommer det barnmat – inga problem. Trots det vill de ändå titta i min väska innan jag får gå till vår gate.

Jag vet fortfarande inte vilka regler som gäller utan känner mig bara irriterad och besviken. Hursomhelst – vi tar troligen tåget nästa gång.

 

Maria Modin

Liden utanför Sundsvall

 
 
 
Har du en egen version av hur det kan vara? Maila då den till oss så publicerar vi den.
 

tidning@telia.com

 
 
 
Hit Counter